32,5 miljoner kronor bidrar ett barn till statskassan, oavsett hur detta barn blir till. Denna siffran presenterade Anders Svensson, ekonomi- och medicinstuderande vid Lunds universitet, och Leif Hägglund, gynekolog och överläkare vid IVF Öresund år 2008.

Dom konstaterade att det är väldigt lönsamt för staten att hjälpa ofrivilligt barnlösa medborgare med deras problematik. Dessa uträkningar kan SKL inte ha känt till när dom tog fram sina nya riktlinjer år 2014.

Trots att dom uppdaterat riktlinjerna i maj 2016 så faller fortfarande alldeles för många potentiella föräldrar utanför deras riktlinjer. Inom denna vård talar man ofta om kostnadseffektivitet, därefter har man upprättat dessa riktlinjer. Men felet man gjort i utredningen är att man inte beräknat det hela under ett längre perspektiv, som t.ex hur mycket ett IVF-barn bidrar med under sin levnad.

Då kommer man snabbt framtill att intäkterna kontra kostnaderna går enormt plus, även om man skulle vara mycket frikostig med denna vård.

En enkel kalkyl: 
(Assisterad kan bestå av olika behandlingar – en del är dyrare, en del är billigare).
Genomsnittlig kostnad för ett IVF försök: 30’000 för behandling + 15’000 för mediciner = 45’000 SEK. 
Låt oss säga att av 100 IVF-försök så föds ett barn.
100 försök = 4’500’000 SEK i kostnader.
Därefter tar man det totala skatteintäkter för ett född IVF-barn 32’500’000 minus de 4’500’000 i kostnader = 28’000’000 SEK I VINST!

Det är det långsiktiga perspektivet som man som land måste se över. Inte vad det kostat idag, utan vad tjänar på det imorgon. Längtan är inga matematiker men SKL kan inget annat än att tittat på fel siffror när utredningen fastställdes.  

Längtan uppmanar: Gör om, gör rätt!

ARTIKELN FRÅN SYDSVENSKAN:

Nu kan det slås fast en gång för alla.Provrörsbarn är lönsamma. Varje provrörsbarn bidrar med 32,5 skattemiljoner till statskassan under sin levnad, skriver Anders Svensson, ekonomi- och medicinstuderande vid Lunds universitet, och Leif Hägglund, gynekolog och överläkare vid IVF Öresund.

Vi lever i en tid med ett rekordlågt barnafödande, i första hand beroende på att kvinnor generellt väljer att skaffa sitt första barn vid en högre ålder än tidigare. När vi dessutom lever längre och längre står vi inför ett enormt problem med hur vi i framtiden skall finansiera sjukvård och pensioner.

Ökad invandring ger en bit av svaret på frågan. En rättvisare och generösare inställning mot par som är ofrivilligt barnlösa borde vara en annan. Men så är inte fallet.

Idag diskrimineras tusentals par när det gäller möjligheten till IVF-behandling, det vill säga provrörsbefruktning.

I slutänden visar det sig att hälften av alla barnlängtande par, helt eller delvis, bekostar behandlingarna själva.

Förvirringen är stor och avsaknaden av enhetliga nationella riktlinjer skapar orättvisa.

Samtidigt väljer många politiker och myndighetspersoner att se den assisterade befruktningen som ett lyxproblem.

I en vetenskaplig artikel, som nyligen publicerats i Scandinavian Journal of Public Health, visar vi att IVF-behandlingen tvärtom är en klok investering för samhället, och inte en kostnad som många väljer att se det som idag. Det är hög tid att satsa på dem som vill men inte kan bli gravida. Bra metoder finns. De hälsoekonomiska beräkningar som vi redovisar i vår artikel visar att ett provrörsbarn som fötts år 2005, med en förväntad medellivslängd på 80 år, bidrar med 32,5 miljoner skattekronor till samhället. Utöver detta finns naturligtvis en humanitär aspekt på IVF-behandlingen­ i form av den glädje som det så önskade barnet skänker.

Det handlar också om att offensivt bidra till befolkningstillväxten och att Sverige på så sätt står bättre rustat inför framtiden. Detta gäller inte minst nu när det är bevisat att provrörsbarnen i ett längre perspektiv inte är en samhällsekonomisk belastning utan att de faktiskt är ekonomiskt lönsamma.

Källa:
www.sydsvenskan.se/2008-11-14/provrorsbarn-ar-lonsamma-for-staten

Share